Tulpaner, tulpaner i långa baner…
’Alla’ älskar tulpaner!
Det sägs att vi är ett av de länder som köper mest tulpaner per person och inte undra på i detta klimat!
Så här i vinterns sista andetag är i alla fall jag svältfödd på vårtecken.
Idag är det ´Orange varning´ här där vi bor, snön yr och det är -3 grader just nu men det förväntas -8 till kvällen.
Så att då bekämpa vinterns grepp genom att ställa ett knippe färgsprakande, gnisslande tulpaner på köksbordet ger vårkänslorna näring och hopp.
Största lyxen är ändå att hitta ett växthus med egen odling så man kan köpa tulpaner på lök, alltså att få välja ut och gräva upp de finaste blommorna på en frisk lök som man senare kan plantera ut i sin egen trädgård.
Finns det dessutom skyltar med namn på respektive tulpansort, ja, då blir jag lycklig…
I häromsistens var jag i Trädgårdsföreningens växthus i Linköping och plockade tulpaner direkt från bäddarna.
Det finns så många härliga sorter i olika sorter, färger och mönster att välja mellan men jag hade ont om tid eftersom jag var där på min lunchrast.
Så ett par dagar senare var jag faktiskt tvungen att åka dit igen och i lugn och ro plocka några fler.
Mannen var med, han gillar också just tulpaner.
(Helt inofficiellt gick han under namnet ´Tulpanpappa´ett tag i familjen. Han var väldigt entusiastisk över tulpaner. Säg inget till nån…)
Hursomhelst…
Känn på de här namnen:
Strong Love, Jumbo Pink, Laptop, Negliege, Gorilla, Foxy Foxtrot, Dynasty, Super Parrot…
Att Strong Love är en intensivt röd tulpan, där fattar man kopplingen men…
”Vad ska vi döpa den här vackra, mörkt vinröda tulpanen till? Den här med fransiga kronblad…Jag vet, vi döper den till Gorilla!”
Alltså…Hur tänkte man där, kan man undra…
Väl hemma kom nästa utmaning!
Alltså, jag är ingen florist men det är kul att låtsas ibland.
Och fast tulpaner faktiskt är tillräckligt fina i sig själva, att bara placera i en venkel vas så hade jag nu även löken att få till i arrangemanget.
”Kan du inte klippa av dem och spara löken för sig?” undrade mannen.
Men näe…jag tänker att eftersom man ute i naturen/ trädgården ska låta tulpanen vissna ner innan man tar bort bladen, för att näringen ska gå tillbaka till löken, gäller nog samma sak här, om jag vill plantera ut dem senare. Och det vill jag ju…
Så jag samlade ihop lite olika tänkbara krukor och vaser att arrangera tulpanerna i.
När jag stod därute i växthuset, på span efter trevliga ting att använda, så fick jag syn på en portör, ni vet, en sådan där bärbar behållare i plåt som man kan samla växter i när man är ute på exkursion.
Jag har ett par sådana, dock inte för att samla växter i (ännu) utan bara för att de är vackra.
Jag såg framför mig bilder av mina vackra arrangemang men det är utmaning i sig att få tulpanerna att stå upprätt på ett vackert sätt.
Portören gjorde jag först, och det var enklast.
Två strimmiga tulpaner i lila och vitt ( glömde fotografera namnskylten men tror det är Flaming flag ) med slanka stjälkar stoppade jag helt enkelt ner i en plastpåse med lite fuktig jord, snurrade påsen runt och stoppade in paketet i portören. Några kottar fick täcka lite i öppningen så inte plasten skulle synas. Det tyckte jag blev lite fint och kul.
När jag skulle fota av det hängde jag upp portören runt badrumslampan över toaletten.
Där fick den hänga kvar, den gör sig bra där tycker jag…
En hög glasvas med lite jord i botten var nästa plantering.
Det var inga problem med att få tulpanerna att stå stadigt och fint däri i eftersom vasens kanter agerade stöd för stjälkarna.
Med lite jord i botten ställde jag enkelt tulpanerna uppepå och så lite pinjebark på topp.
Dessutom har jag just nu ganska många vita hyacinter så jag använde en av dem som stöd för att få tulpanerna att stå åt rätt håll.
I ett fat, på fot i bleckplåt, ställde jag tre tulpaner av sorten Palmyra, som är en dramatisk, mörkare skönhet, just den typen av blommor som jag är så svag för.
Jag blev glad när jag hittade den här i växthuset eftersom det var en av dem jag funderade över i höstas när jag köpte nya lökar.
Jag köpte den aldrig då, den var lite dyrare, och jag blev lite snål. Men nu kan jag se hur den artar sig om jag vill köpa fler i höst.
Jag hällde lite jord i botten, strösslade lite pinjebark ovanpå löken för att täcka jorden och stabilisera och så några kvistar av buxbom från trädgården för att fylla ut lite. Det blev rätt trevligt, tyckte jag.
Men så ostadigt, så fort jag tittade bort vinglade tulpanerna hit och dit. Inte så effektfullt alls.
Nu är jag ju en som spar allt möjligt som kan vara ´bra att ha´, om det är sånt jag tycker har en potential i något annat sammanhang. Tex en kruka, i glest metallnät, vars botten har rostat sönder, som jag nu trädde över det hela som stöttning.
De sista tulpanerna planterade jag grunt i två krukor, men tycker kanske att tulpanerna var lite höga för att arrangemanget ska få rätt proportioner.
Jag kan alltid göra om… senare…men det var kul att leka florist, en stund.
Hur svårt kan det vara tänker man ibland, lite kaxigt.
Joo, ganska svårt …
En spännande detalj med tulpaner är att vissa ändrar färg under blomningens gång.
Den helt kritvita tulpanen, första bilden andra blomman från vänster har nu ändrat färg till ´flamingorosa´
Helt oväntat men häftigt!
